Bastutält och kallbad

Bastu och hälsa

Förr kallades bastun för ”den fattiges apotek” och användes som en sorts central för olika medicinska kurer. Genom nyare forskning vet vi att hälsofördelarna av regelbundet bastande är många:

● Stärker immunförsvaret.
● Minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
● Sänker blodtryck och kolesterolhalt.
● Håller blodsockret i schack.
● Minskar spänningshuvudvärk och nedstämdhet.
● Ger kroppen en detoxeffekt och huden lyster.

Regelbundna bastubad skyddar hjärtat

En finsk studie visade nyligen att regelbundna bastubad kan reducera risken att drabbas av hjärtattack med så mycket som 63%. Det finska forskningsteamet följde 2000 medelålders män under 20 år. Under den här perioden blev det tydligt att de som bastade ofta och regelbundet löpte en betydligt lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar av olika slag. Deltagarna som badade bastu levde längre och ju oftare de bastade, desto tydligare blev den positiva hälsoeffekten.

Bastu kan minska risken för Alzheimer’s

Ny forskning visar att bastubad kan sänka risken för att drabbas av demens och Alzheimer’s. Samma finska forskningsteam som gjorde upptäckterna kring hjärt- och kärlsjukdomar kunde även konstatera att de av studiens deltagare som bastade mellan fyra och sju gånger i veckan löpte 66% lägre risk för att diagnostiseras med Alzheimer’s, i förhållande till dem som bara badade bastu en gång i veckan.

Bastu kan lindra depression

Vare sig vi ligger och njuter i solen, tar ett varmt bad eller svettas en stund i bastun, så ger värmen oss i regel en kvardröjande känsla av avslappning och välbefinnande. Nu visar forskning att värme och bastubad faktisk ger mätbara effekter på serotoninhalten i blodet. Serotonin är vårt lyckohormon och påverkar både vårt humör och vårt beteende. Låga halter av serotonin kan ge depressionssymtom.

Bastu minskar risken för stroke

En annan hälsovinst som tycks komma med regelbundna bastubad, är en dramatiskt sänkt risk för att drabbas av stroke. I en finsk studie följdes en grupp under 15 år. Under uppföljningen visade det sig att de som badade bastu 2 till 3 gånger i veckan löpte 12% lägre risk att drabbas av stroke, medan de som badade 4-7 gånger i veckan löpte hela 62% lägre risk att drabbas av stroke.

Mindre huvudvärk med bastubad

Bastu kan effektivt lindra och ibland bota spänningshuvudvärk. I en studie som publicerades i The Journal of Alternative and Complementary Medicine, jämförde ett forskarteam från Nya Zealand två grupper diagnosticerade med kronisk spänningshuvudvärk. En av grupperna instruerades att bada bastu regelbundet under 8 veckor. Resultatet var tydligt: de som badade bastu regelbundet upplevde en avsevärd förbättring och mindre smärta.

Fibromyalgi

Värmebehandlingar av olika slag har länge varit ett vanligt inslag i behandlingen av fibromyalgi. Forskning visar även att regelbundna bastubad kan bidra till avsevärt lägre smärtnivåer och högre livskvalitet hos patienter som lider av fibromyalgi. Bland annat så har forskare vid American College of Rheumatology genomfört en 12 veckor lång studie där patienter diagnosticerade med fibromyalgi fick bada bastu tre gånger i veckan. Bastubaden kombinerades med sjukgymnastik i vatten två gånger i veckan. Varje dag under studiens gång fick patienterna rapportera hur de upplevde sina symptom. Samtliga patienter rapporterade löpande en avsevärd minskning av såväl smärta som andra besvär, en effekt som även höll i sig när en uppföljning gjordes 6 månader senare. Bastu i kombination med vattengymnastik ledde till att patienternas symptom minskade med upp till 77%.

Reumatism

Bastubad har visat sig vara verksamt mot reumatism, artros, spänningshuvudvärk och annan stressrelaterad muskelvärk. Värmen får dels musklerna att slappna av, vilket får oss att tappa spänningar i både kropp och sinne, men hettan gör även att kroppen frigör endorfiner. Endorfinerna hjälper också till att få en bra sömn – helst om man bastar nära läggdags. Immun-försvaret stärks. Det beror på att värmen i bastun får kroppen att gå in i ett febertillstånd där kroppens produktion av vita blodkroppar ökar. 

Vill du läsa mer?

Länkar till artiklar i läkartidningen,

Tryck här

Tryck här